Not: Nedanstående text är ett utdrag ur material baserat på E-boken
DEN HEMLIGA PSYKOLOGIN, av Gunnar Martin Aronsson.
--
ATT HANDLA ALLTMER MEDVETET
Handla gör vi varje dag, varje timme, varje minut, varje ögonblick vi är medvetna.
Låt oss här alltså först ringa in mer exakt vad vi pratar om.
Att handla med utgångspunkt från de andliga insikter som vi har innebär att
handla ALLTMER MEDVETET.
Utvecklingen för oss kan beskrivas som en rörelse från omedvetenhet till medvetenhet.
Eller, om du så vill: Från att få omkring som ”sovandes” till att bli alltmer ”vakna”.
När Buddha en gång tillfrågades vem han var, preciserade han svaret genom att säga att han var just VAKEN.
ATT VARA VAKEN
Att vara vaken innebär, bland annat:
+Medvetenhet om och i sina känslor
+Medvetenhet om och i sina tankar
+Kroppsmedvetenhet.
En konsekvens av detta är att du också blivit och blir alltmer
+ Medveten om hur andra tänker och varför de tänker som de gör
+ Medveten om hur andra känner och varför de känner som de gör
+ Medveten om hur varje persons handlande är baserat på hur han eller hon
(eller en grupp) tänker och känner.
Som du inser finns inget absolut ”mål” i uppvaknandet; det handlar om en process som fortskrider hela livet. Visst kan vi hävda, att vi i samband med åldersdemens eller hjärnskador förlorar vår medvetenhet och snarast blir ”invalidiserade” – men återigen: Detta är ett i grunden materialistiskt tankesätt, där det finns en ”startpunkt” (fosterskapandet och/eller födelsen) och en absolut ”slutpunkt” (döden eller den fysiska bortgången).
VI LEVER I VÅRA FÖRESTÄLLNINGAR
Men detta har aldrig bevisats och kommer sannolikt heller aldrig att kunna bevisas vara sant.
Vi lever istället i FÖRESTÄLLNINGAR om VAD VI TROR ÄR SANT.
Just nu tror många i världen på en materialistisk åskådning, men många innefattar också en icke-materialistisk åskådning, baserat på religiös/andlig övertygelse och/eller på egna upplevelser. I dessa ingår då INTE de nämna absoluta ”slutpunkterna”.
RESUMÉ
Du vet nu hur du skall kunna förstärka motivationen i ditt handlande (genom att öka
kopplingen av obehag till ett gammalt, av dig från hjärtat oönskat mönster, respektive
öka kopplingen av behag till det nya, av dig från hjärtat önskade mönstret)
Medvetenheten om dina egna motivs betydelse är alltså en del av den personliga utvecklingen.
Genomlys dig själv dagligen vad gäller dina motiv till handlingar och du förstår mer om
vem du är och vad du är här för att göra och vara.
MINDFULNESS
Medvetet handlande kallas i modern litteratur för ”mindfulness” eller ”mindfulness-träning”.
Denna träning är också inriktad på att leva i allt högre grad i nuet.
Nuet är allt som är, säger vissa andliga företrädare.
Framtiden är blott en föreställning i sinnet, som ännu ej är verklig.
Dåtiden är blott föreställningar (minnen, som inkluderar känslor, tankar, luktintryck, synintryck, smakintryck, intryck av form, av innehåll, intryck av gestalt, av analys och av syntes) i samma sinne, som befinner sig i nuet.
DÅTID-NUTID-FRAMTID
Summa summarum: Allt som utspelar sig, utspelar sig i nuet.
Kanske tanken är ny för dig, käre/kära läsare.
Kanske tanken vekar absurd, idiotisk, ologisk, dum, befängd, fantastisk, orealistisk, etc.
Och detta är förstås helt i sin ordning.
Om vi ser oss omkring i nuet lägger vi ju märke till alla de bevis som existerar för vårt förflutna: kanske vi har barn, vi vet att vi har föräldrar som fått oss en gång i tiden, osv.
Det är alltså helt klart att ”dåtiden” existerat.
Jadå.
I alla fall har upplevelsen av ”dåtiden” inneburit att du och jag, vi alla, har med oss dåtiden i nuet, och i alla fall har upplevelsen av ”framtiden” burit frukt i vårt sinne i nuet.
Varför envisas då företrädare för ”mindfulness” med att plädera för nuet?
DET ÄR I NUET VI ÄR.
Svar: När vi är i nuet ÄR vi.
Vi förnimmer då existensen på ett helt annat sätt än om vi exempelvis stressar från det ena till det andra till det tredje, och huvudet snurrar av tankar och känslor om vad vi skall göra och vad som måste göras och vad som skall köpas och vad som göras i ordning och hanteras inom kort. Vi är då ”fångade” i denna aktivitet, bokstavligen ”fångade”, eftersom det är mycket svårt att ”kliva ur” ett sådant mentalt tillstånd och exempelvis bara tänka:
”Just nu är jag medveten om nuet”
”Just nu är jag mitt i mitt liv.”
”Just nu är jag centrum av den jag är”
”Just nu är allt frid.”
”Just nu vilar jag i mig själv.”
”Jus nu är allt perfekt, harmoniskt och balanserat.”
I den zenbuddhistiska traditionen finns en form av strävan som kan karaktäriseras som en ”icke-strävan”, eftersom varje strävan innebär ett ”fasthållande” av ett mål, något som just
tenderar att binda sinnet till något framtida, något som i viss mån overkligt.
Att befinna sig i nuet innebär – just i nuet – att jag ”släpper taget” om förväntningarna på framtiden.
Att befinna sig i nuet innebär – just i nuet – att jag ”släpper taget” om kopplingarna till dåtiden.
Att vara i nuet innebär en kvalitet som skiljer sig från min normala vardagsmedvetenhet, där jag lägger energi på framtiden och energi på dåtiden.
Denna kvalitet är alltså eftersträvansvärd, då den samtidigt kan beskrivas som en andlig zenitpunkt.
Guruer (andliga lärare) genom tiderna som upplevt denna kvalitet söker att beskriva den för andra, ofta i ett poetiskt bildspråk, genom symboler eller genom parabler, det vill säga: genom att berätta en historia som i viss mån liknar det som läraren vill berätta (men som befinner sig på ett icke-verbalt plan av förståelse) erhåller lyssnaren/mottagaren i bästa fall en förnimmelse av detta, som inte kunde sägas rakt ut.
ATT VARA VERKSAM PÅ TVÅ NIVÅER PARALLELLT
Medvetet handlande i den här aspekten, själva släppandet av förväntningar, kan ses som en väg framåt för vissa, men inte för alla.
Vi är olika.
Här är tanken, att vi alla kan vara lugna: ingen människa kommer att vilja gå emot sina underst liggande psykestendenser.
Det vill säga: Så länge som jag önskar laborera med förväntningar och planer inför framtiden kommer jag att göra det.
Och så länge som jag önskar, att ”kliva ned i” det förflutnas värld och vara där,
kommer jag att göra det.
Vi kommer i det följande att arbeta på flera nivåer samtidigt, om du själv önskar det.
NIVÅ 2.
Det innebär att vi ”noterar” att många visa män och visa kvinnor har pekat ut nuet som platsen att vara på, när vi vill vara optimala, vara i närheten av det gudomliga eller heliga, vara ”i” mig själv till 100%.
Med denna notering har vi skapat oss en referenspunkt som gör att vi alltid kan komma tillbaka till denna, av många utpekade upplevelse av frid, av fred, av att vara i högsta grad levande.
NIVÅ 1.
Då denna nivå är vår ”vardagsverklighet” markerar vi den som nivå 1 (istället för 2).
Vår vardagsverklighet innebär att vi lever i förväntningar, planer, också i oro, i tvivel, i rädsla inför framtiden, men även i tillit, i hoppfullhet, i positiva förväntningar inför vad morgondagen måtte bringa i dagen.
När det gäller nivå 1 underlättas, enligt många, våra liv om vi blir mer medvetna om vårt eget tänkande och kännande.
Hur då?
DESIDENTIFIERING
Psykiatern, läkaren och psykosyntesens grundare Roberto Assagioli har en metod som han kallade desidentifiering. Det betyder avidentifiera, att sluta att identifiera sig från tidigare accepterade tanke/känslomönster.
Om jag haft en självbild som säger
”Jag är oteknisk” är detta en identifiering av vem jag tror att jag ”är”.
Att desidentifiera innebär, att dels uppmärksamma mönstret så att säga ”på avstånd”.
Detta låter sig med ett enkelt ”knep” göras genom att du byter ut ordet ”jag” (första person)
Till tredje person, det vill säga ”han” eller ”hon” och sedan lägger på ditt namn.
För att understryka än mer, kan vi lägga in den tidigare insikten om att vi lever i våra föreställningar om världen, inte världen ”i sig”.
Exempelvis har jag själv (gm) haft tankemönstret
”Jag är oteknisk”
Om tanken dyker upp, kan undertecknad uppmärksamma tanken genom
”Han, Gunnar Martin, tror att han är oteknisk.”
Nästa steg är då att ifrågasätta tanken:
”Är det verkligen sant?”
”Kanske det finns undantag?”
”När kan det isåfall finnas undantag, i vilka situationer, inom vilka områden?”
Nu kan jag fundera vidare.
”Ja…..låt mig tänka efter….När jag var tolv-tretton byggde jag faktiskt om min cykel, och lackerade den, och det blev faktiskt riktigt bra. Ah… Jag förstår grundprinciperna för en explosionsmotor och hur man går till väga för att bygga en hållbar bro, hur grammonskivan kunde skapa ljud med sina spår och hur CD-skivan gör det via digitala koder och hur en TV fungerar i sin tekniska aspekt… Ah… Det är ju teknik.
Vad gör jag nu: sysslar jag inte med bland annat psykologisk utforskning och med terapeutisk teknik? Behöver teknik alltid vara fysisk? Nej, varför det? Hm….Kanske jag är mer än vad jag trott att jag är…att jag kan mer än vad jag trott att jag kan…”
Genom denna process skapas alltså förutsättningarna för en desidentifiering från det gamla tankemönstret, den äldre föreställningen om vem jag är och vad jag kan.
Genom att desidentifiera mig själv kliver jag ur den roll som man snabbast känner igen sig i och tillåter sig själv att se, känna, höra, förstå, andra sidor hos sig själv.
Så länge som jag ”tror” på en viss tendens i mitt psyke, tenderar jag att misskreditera, underkänna andra sidor hos mig själv, som är aktiva men som jag ännu inte riktigt ”upptäckt” eftersom jag inte ”trott” på dem.
Jag har då i viss mån avsagt mig mina egna möjligheter (även våra ”skuggtalanger” ses här som möjligheter) och gjort mig själv mindre än vad mina möjligheter poängterar för mig.
LITEN ÖVNING
Passa gärna på att pröva desidentifiering:
1.
Jag är:
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2.
Skriv om till:
Han/Hon (namnet)………tror att han/hon är………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
3.
Fråga: Är det verkligen sant? Till 100%?
4.
Ta nu fram minnen (upplevelser) som vittnar om motsatsen eller som pekar på undantagen eller som poängterar när du varit/gjort/handlat på ett annat sätt än vad som beskrivs i ”jag är”:
Nej, därför att (Nej, kanske inte, därför att)
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
1.
Jag är:
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2.
Skriv om till:
Han/Hon (namnet)………tror att han/hon är………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
3.
Fråga: Är det verkligen sant? Till 100%?
4.
Ta nu fram minnen (upplevelser) som vittnar om motsatsen eller som pekar på undantagen eller som poängterar när du varit/gjort/handlat på ett annat sätt än vad som beskrivs i ”jag är”:
Nej, därför att (Nej, kanske inte, därför att)
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
1.
Jag är:
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2.
Skriv om till:
Han/Hon (namnet)………tror att han/hon är………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
3.
Fråga: Är det verkligen sant? Till 100%?
4.
Ta nu fram minnen (upplevelser) som vittnar om motsatsen eller som pekar på undantagen eller som poängterar när du varit/gjort/handlat på ett annat sätt än vad som beskrivs i ”jag är”:
Nej, därför att (Nej, kanske inte, därför att)
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
1.
Jag är:
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2.
Skriv om till:
Han/Hon (namnet)………tror att han/hon är………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
3.
Fråga: Är det verkligen sant? Till 100%?
4.
Ta nu fram minnen (upplevelser) som vittnar om motsatsen eller som pekar på undantagen eller som poängterar när du varit/gjort/handlat på ett annat sätt än vad som beskrivs i ”jag är”:
Nej, därför att (Nej, kanske inte, därför att)
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
1.
Jag är:
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2.
Skriv om till:
Han/Hon (namnet)………tror att han/hon är………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
3.
Fråga: Är det verkligen sant? Till 100%?
4.
Ta nu fram minnen (upplevelser) som vittnar om motsatsen eller som pekar på undantagen eller som poängterar när du varit/gjort/handlat på ett annat sätt än vad som beskrivs i ”jag är”:
Nej, därför att (Nej, kanske inte, därför att)
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
1.
Jag är:
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2.
Skriv om till:
Han/Hon (namnet)………tror att han/hon är………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
3.
Fråga: Är det verkligen sant? Till 100%?
4.
Ta nu fram minnen (upplevelser) som vittnar om motsatsen eller som pekar på undantagen eller som poängterar när du varit/gjort/handlat på ett annat sätt än vad som beskrivs i ”jag är”:
Nej, därför att (Nej, kanske inte, därför att)
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
1.
Jag är:
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2.
Skriv om till:
Han/Hon (namnet)………tror att han/hon är………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
3.
Fråga: Är det verkligen sant? Till 100%?
4.
Ta nu fram minnen (upplevelser) som vittnar om motsatsen eller som pekar på undantagen eller som poängterar när du varit/gjort/handlat på ett annat sätt än vad som beskrivs i ”jag är”:
Nej, därför att (Nej, kanske inte, därför att)
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
5.
Läs igenom nedanstående.
Blunda, ta tre djupa andetag och genomför följande:
Tänk på vad du faktiskt har skrivit; att du är MER ÄN VAD DU TRODDE DU VAR.
För in känslan i det.
KÄNN verkligen att du är MER ÄN VAD DU TRODDE ATT DU VAR.
Att du är MER.
Känn in vad som sker när du tänker:
”Jag är mer än vad jag trott att jag var”,
”Jag kan mer än vad jag trodde att jag kunde”,
”Jag har fler talanger i mig än vad jag trodde”,
Passa på att fördjupa det, genom att säga till dig själv, exempelvis:
”Jag känner nu, att jag är mer begåvad än jag trodde att jag var”
”Jag känner mig nu friare än jag var tidigare, eftersom jag förstår att jag är mer än vad jag trott”
”Jag känner mig nu friare att välja tankar och föreställningar om mig själv, om vem jag är, om hur jag är, om vad jag kan.”
6.
Till sist: SJÄLVACCEPTANS OCH FÖRLÅTELSE
Förlåt dig själv helt och fullt för att du trott att du varit begränsad till en roll, ett visst sätt att vara, ett visst sätt att tänka, ett visst sätt att känna, en viss identitet. (Detta beror på att du kan ha delar inom dig, som vill vidmakthålla det gamla mönstret.
Sättet att lösa upp det, är – som alltid – genom lyssnande, empati, förståelse, förlåtelse – för att därigenom GE UTRYMME åt ditt/dina nya mönster av tanke/känsla/beteende eller, formulerat på ett annat sätt:
GE UTRYMME å din ökade medvetenhet om vem du är.
JAG ÄR VILLIG ATT SLÄPPA TAGET
Geniet Louise Hay har accentuerat hur viktigt det är att upplösa inre motstånd vid förändringsarbete.
Detta kan göras exempelvis genom att betona villigheten hos dig själv:
”Jag är villig att släppa taget om min tro på att detta,…………………………………….. (d.v.s. mitt gamla mönster) var den enda sanningen om mig själv”
Du behöver vara villig att ”släppa taget” om din föreställning.
När du gör det blir du förenlig med din vilja, som är absolut avgörande.
När du agerar i enlighet med det beslut, som representerar din ”högre” eller själsliga vilja,
Öppnar sig dörrar för oss.
Tänk alltså på, att FÖRST vara förenlig med din ”högre” eller själsliga vilja, eftersom den
Kommer att styra de underliggande processerna i handlandet.
Du gör det genom att ”släppa taget” om din föreställning om vem du är
(det vill säga, att du
-Bara är den eller den rollen
-Bara kan det eller det
-Absolut inte är den eller den rollen
-Absolut inte kan det eller det.)
VILLIGHETEN att släppa taget är hemligheten.
Sluta kämpa mot dig själv.
Sluta kämpa en kamp som inte kan vinnas, eftersom du själv är båda parter.
Vi liknar en schackspelare som spelar båda rollerna samtidigt.
Sluta kämpa.
Släpp taget.
Ge dig själv den frihet som du innerst inne längtar efter.
Det är bara du som har nyckeln till den friheten, eller hur?
Meditera ett ögonblick på det faktum, att du har nyckeln, ingen annan.
Du kan släppa dig själv fri, om du är villig att göra det.
Om du släpper taget.
”Jag är nu villig att släppa taget om det mönstret inom mig som skapat behovet hos mig, att tro, att jag bara är (kan/inte kan/förstår/inte förstår)……………………………………
Jag behöver det inte längre.
Jag vill gå vidare.
Från mitt hjärta vill jag gå vidare.
Jag vill släppa taget nu.
Jag tycker om mig själv, så jag väljer att släppa taget nu.”
Om du släpper taget om din TRO på BEHOVET av att vara inlåst i en viss roll, en viss föreställning om dig själv…..
- Så KAN DU GÖRA DET!
EN AVSLUTANDE AFFIRMATION I SJÄLVACCEPTANS OCH FÖRLÅTANDE
”Jag accepterar nu mig själv helt och fullt, att jag är mer än vad jag trodde att jag var.
Jag förlåter nu mig själv för allt som jag kan tänkas behöva förlåta mig själv för.
Jag släpper mig själv fri i sinnet, och när jag gör det släpper jag också taget om andra människor, som jag kanske har hållit ansvariga för mitt eget tanke- och känslomönster.
Jag släpper taget om dem, och välsignar dem.
De är fria och jag är fri.
Genom att jag släpper andra fria blir också jag fri.
Jag släpper helt och fullt taget om vad som varit.
Jag skickar vänliga och kärleksfulla tankar till mig själv, till alla mina aspekter av mig själv.
Jag är friare och friare för var dag som går, och jag skickar dagligen kärleksfulla tankar till mitt eget sinne, och till den Universella Intelligensen, för att min medvetenhet dagligen ökar om vem jag är.
Jag ger tack.
Jag ger tack.
Jag ger tack! ”
--
Av GUNNAR MARTIN ARONSSON
COPYRIGHT 2011
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar