PS Söndag 23:e
Ang. kosten kan nämnas (om det är av intresse) följande information (som du ej alls behöver se som "sann" eller "objektivt korrekt", blott som element som eventuellt kan ge gensvar i din egen verklighet.)
Nedstående är enbart snabba reflektioner tillbaka till dig. Du kommer sannolikt inte att få något medicinskt stöd för dessa rader heller, och det är helt i sin ordning, det också.
Att i möjligaste mån undvika s.k. snabba kolhydrater, exempelvis kaffebröd med socker, kakor, glass, godis, kex, glass och choklad osv (som innehåler mycket socker och mättat fett).
Att, om en person med ADHD-symptom äter kött, isåfall söka att undvika feta köttprodukter och välja "smalt" kött, gärna ekologiskt, undvika "McDonaldsburgare" med feta såser och speciella tillsatser.
Att, om möjligt, addera kosten med "jordbaserade" grönsaker och örter; i synnerhet sådana som morötter, rödbetor, potatis, vad som växer under jordytan, till den vanliga kosten.
Förutom kosten, vad gäller livsföringen:
Att undersöka och söka realisera möjligeten att komma ofta till miljöer som är "obegränsade" av mekaniska apparater och tidsrelaterade händelser, såsom datorer, TV-program, spelprogram, även alltför snäva ramar satta "ovanifrån" som klassrumstider eller att öht "passa tider". I klartext alltså upplevelser i skog och natur, där det finns en naturgiven, organisk möjlighet, att komma tillbaka till naturens egna rytmer, och synkronisera sitt psyke och kropp till dessa rytmer; samt, icke att förglömma, en frihet från möjliga "stressmoment", av omgivningskrav, av "ordning och reda" som andra har definierat.
Envar - även den som har ADHD-etikett på sig - har "sitt sätt" att organisera upplevelser på, och det finns förstås alltid ett orsaksmönster till det. Till att börja med kan det beskrivas av andra som ett mindre funktionellt sätt att sortera på, men för den som "inifrån" har vad som för det yttre verkar vara "en beteendestörning" då det kan skilja sig mindre eller mer från normalbeteendet, är i själva verket adekvat, passande, lämpligt, för just honom eller henne - ja du vet själv, eller hur? - och en person kan "utifrån" kan sällan förstå eller sätta sig in i just den individens sorteringssystem.
Så man man då kanske invända: "Ja, men det är ju en beteendestörning - hur bli normal till beteendet?"
Och svaret blir, ungefär som beskrivits i tidigare inlägg, att varje form av beteende har sin begynnelse, början i det andliga planets nivå; i överförd bemärkelse i tanke/känsla, ej i vanan, ej i beteendet som sådant. Exakt hur orsaksmönstret är skapat låter sig förstås ej avslöjas annat än vid närmare analys, därför här bara mer generella synpunkter (om det kan vara av intresse).
Om vi så går det till mest generella planet är första uppdelningen den mellan barn/ungdomar med ADHD-symptom och vuxna med ADHD-symptom; vad gäller de senare, vuxna, finns möjligheter att via samtal medvetandegöra möjliga orsaksmönster, och därigenom hjälpa den vuxna att "välja nytt, annorlunda och bättre". Vad gäller barn beror det på hur gamla de är, förstås, men återigen generellt sätt, kan föräldrar (menar då undertecknad) hjälpa till i processen genom...
Att dels i sitt tänkande acceptera, tycka om, bekräfta och älska barnet precis som det i nuögonblicket är, vilket görs genom att undvika att fixera sig vid själva beteendet utan istället fokusera barnets själ eller Jag.
Dels genom att i sitt beteende, presentera "alternativa" sätt att agera på, som kan hjälpa barnet till att återgå till en naturligare inre och yttre rytm, då barn tenderar att naturlig "ställa in sig" på sina föräldrars våglängd. En "stirrig" förälder stimulerar barnet till ett "stirrigt" beteende, en lugn, trygg förälder stimulerar barnet till ett lugnare beteende (även om varje barn förstås skiljer sig åt, liksom varje förälder; återigen, vi talar här enbart i generella termer, i syfte att eventuellt inspirera någon eller några).
Hjärtlig hälsning
gunnar martin aronsson
LivsCoach, Kursledare, Skribent
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar